Vanliga fel som skadar eller kan skada en putsad fasad
En korrekt putsad fasad håller sig vacker och funktionell i stort sett uppemot 100 år – så länge vi kan skydda den från större mängder vatten. Här är en genomgång på olika fel som kan förkorta livslängden på en putsad fasad.
Bristfällig avvattning
- Skador i tak, fotränna eller gesimsränna. Skador kan vara svåra att upptäcka från marken. Tak och avvattning bör kontrolleras regelbundet. Ett fel i vattenavrinningen leder nästan alltid till skador i putsen.
- Bleck med bakfall, det vill säga lutning mot fasad i stället för bort från fasad. Bakfall motverkar en naturlig avrinning av vatten och möjliggör ansamlingar av snö och vatten som kan skada fasaden (se AMA för aktuella grader på lutning beroende på om fasaden består av trä, puts eller tegel).
- Balkonger med bakfall. Precis som med blecken så ska balkongerna luta bort från fasaden så att regnvatten kan naturligt rinna av.
- För klen dimension på, eller för få, stuprör för den yta som ska avvattnas. Antingen har man få men stora stuprör. Eller fler mindre. Standardstorlek för flerfamiljshus är Ø110mm. Kan inte stuprören svälja allt vatten från taket kommer vattnet svämma över och i värsta fall rinna på fasaden.
- Stuprör som sitter löst mot anslutning till markrör. Många gånger är anslutningen mot markröret bristfälligt varför vatten stänker mot fasaden. En lövsil är också bra att ha för att förhindra stopp i markrören.
- Balkonger saknar vattenavvisare eller skyddsbleck. För att förhindra att vatten rinner över sidan av balkongen och sugs in i putsen ska det finnas vattenavvisare eller skyddsbleck på sidorna närmast fasaden. Vattenavvisare är gjutna klackar som leder vattnet bort från putsen. Skyddsbeslag är plåtar som monteras på fasaden och leder bort vattnet.
- Avsaknad av droppanvisning eller felutformad droppanvisning på balkonger. Droppanvisning är en skåra i undersidan av balkongen. Uppgiften med droppanvisningen är att stoppa vattnet från att rinna längs med undersidan av balkongen och i värsta fall nå putsen.
Felaktigt utförda plåtar och bleck
- För kort språng (avståndet från fasad och bleckets främre kant) på fönster-/fasadbleck. Ska vara 40mm för att undvika att vatten rinner på fasaden (se AMA för olika språng på olika fasadtyper).
- Bleck som saknar gavlar och putshyllor.
- Avsaknad av skyddsbeslag i plåt runt hängrännors början och avslut (se Handbok plåt – Rätt från början).
- Spruckna stuprör. Stuprör ska man ha extra koll på under vintern. Är rören igensatta av löv och annan smuts så kan de spricka i falsen av isbildning. Spricker en fals som är vänd mot fasaden matas en stor mängd vatten rätt in i putsen som i sin tur fryser sönder. Gamla stuprör monterades med falsen mot fasaden av estetiska skäl. Detta är fel då en gömd sprucken fals är svår att hitta. Nya standarden säger att falsarna skall vara vända utåt.
- Stuprörsstift med lutning mot fasaden. Stiften skall luta bort från fasaden för att inte leda vatten in i putsen.
- Balkongräcken som går in i putsen. Balkongräcken och andra räcken och handledare ska helst kapas en bit innan fasadputsen. Är inte det möjligt så kan en putsruta monteras runt räcket/handledaren som skydd mot vatteninträngning.
- Plåtanslutningar över puts som inte följer samma liv som övrig puts.
- Avsaknad av putsrutor bakom vattenposter och andra detaljer i fasaden.
För låga socklar
- Balkonger saknar eller har för låga socklar. Balkonger och andra plana ytor samlar på sig snö och regnvatten. Därför är det viktigt att ett skydd finns för fasaden i form av en sockel. Sockeln kan vara gjord i ett hårdare/tätare putsmaterial eller plåt. Viktigt att den håller rätt höjd. Under bar himmel bör sockeln vara 300 mm hög. Finns en balkong eller ett tak ovan räcker 200 mm.
Fel materialval och byggteknik
- Fasad målad med en för tät, ren plastfärg.
- Avsaknad av sprickanvisningar mellan materialskarvar. Olika putstyper rör sig olika mycket. Saknas en sprickanvisning blir sprickan naturlig – det vill säga den löper lite som en blixt mellan putstyperna. Har vi i stället en sprickanvisning (en liten fördjupning i putsen) kan vi styra sprickan och få den där vi vill ha den.
- Sprickbildning till följd av för få/avsaknad av, rörelsefogar i isolerad fasad.
- Fasaddetaljer är ej friskurna, till exempel takfotstassar i trä. Leder till att putsen fastnar i tassen och en ful spricka uppstår.
- Hussockel putsad med hårdare/tätare bruk samt rätt höjd ifall en naturstenssockel inte finns.
Innehåll
Text av:
Toni Vanhatalo
Arbetschef
Toni Vanhatalo, erfaren företagsledare inom arbetschef- och platsledningsroller, specialiserad inom betong-, fasad- och energiutredning. Expert på åtgärds- och underhållsplaner med fokus på miljö- och kvalitetssäkring inom olika projekt."
Dela artikeln:
Berätta hur vi kan hjälpa dig!
Kontakta oss direkt på telefon eller fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort.
