Fönster
Olika typer av fönster
Historiskt är fönster uppbyggda i trä men idag finns fönster i trä- aluminium, aluminiumfönster samt kompositfönster/PVC-fönster.
De dyraste av dagens lägenhetsfönster är trä-aluminiumfönster, men eftersom utsidan av fönstren är beklädda med aluminiumprofiler innebär de ett minskat underhållsarbete, jämfört med rena träfönster.
Kompositfönster/PVC-fönster är billigaste men även bäst på att stå emot fukt och rekommenderas särskilt till badrum och andra utrymmen där mycket fukt och ånga kan uppstå.
På senare tid har efterfrågan på kompositfönster/PVC-fönster till samtliga rum ökat då fastighetsägare har insett att de egentligen inte har några särskilda nackdelar jämfört med fönster i andra material, och att de numera även i utseende börjar bli likvärdiga och färgerna numera är UV-beständiga över tid.
Vilka fönster man bör välja beror ytterst på vilka behov man har gällande funktion och estetik. Vi säljer och monterar alla typer och fabrikat, men ytterst är det objektet som avgör vad vi rekommenderar för varje givet tillfälle, utifrån ett helhetsperspektiv. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att inte alls byta fönstren, utan montera extra isolerglas på insidan av gamla 2-glasfönster, och nya tätningslister runt fönsterbågarna, om de befintliga fönstren i övrigt är i gott skick. Vårt system för tilläggsisolering av fönster bygger väldigt lite synbart på insidan och kostar endast en bråkdel av fönsterbyte, men ger en avsevärd energivinst eftersom glasytan utgör ~95% av fönstret och är den största faktorn för energiförlust. Vid ett platsbesök kan vi mäta värmeförlusterna på befintliga fönsterkomponenter termiskt och snabbt konstatera vad som ger mest effekt per investerad krona.
Fönstrets delar
U-värde för fönsterpaket eller endast glaset - vad är skillnaden?
Värmemotstånd är en central egenskap som karakteriserar ett materials förmåga att isolera. Det beräknas genom att invertera materialets värmekonduktivitet och multiplicera det med skiktets tjocklek. Det inverterade värdet, känt som värmegenomgångskoefficient eller U-värde, används för att mäta isoleringskvalité hos en hel byggnadsdel. Detta värde var tidigare benämnt som K-värde.
Värmemotståndet, betecknat som R, mäts i enheten m²·K/W (kvadratmeter och kelvin per watt). Å andra sidan betecknas U-värdet som U och mäts i enheten W/(m²·K) (watt per kvadratmeter och kelvin).
När det gäller byggnadskonstruktioner har en nybyggd yttervägg vanligtvis ett U-värde som varierar mellan 0,1 och 0,2. Ett isolerglas för fönster kan ha ett U-värde på cirka 0,9, medan en enkel fönsterruta utan beläggning kan ha ett U-värde nära 5,0 och 2-glasfönster ligger i regel runt 3,0. U-värdet för byggprodukter kan specificeras antingen för hela konstruktionen, som ett komplett fönster, eller endast för en del av produkten, såsom glasets mitt, där U-värdet ofta är lägre.
Ju lägre U-värde desto bättre isolerförmåga har ett fönster. Men det är inte alltid som ett lägre U-värde är det viktigaste att stirra sig blind på. När man kommer in på U-värden (på hela fönsterpaketet) runt 1,2 – 1.1 och neråt, kan en relativt liten energivinst kosta väldigt mycket mer i inköpskostnad beroende på typ av fönster. Dessutom kan omkringliggande konstruktioner göra att ett lågt U-värde i karmpaketet inte kommer till nytta om t.ex. vägguppbyggnadens luftspalt runt fönstret leder in kyla vid sidan av fönstret och kan kyla ner karmen trots att den har ett lågt U-värde, eftersom karmpaketets U-värde avspeglar isoleringsförmågan genom hela karmstycket. Dessutom kan det i vissa fall leda till ökad kondens om u-värdet är extremt lågt. Varje krona som satsas på lägre U-värde i fönsterpaketet har en alternativkostnad då den pengen kan göra nytta genom andra energibesparande åtgärder (som t.ex. extra tätning vid behov runt fönster mot ev. luftspalt).
Största energiboven i gamla hus rent generellt är dåliga lister runt fönster och 2-glasfönster. Genom att välja extra isolerglas på insidan och nya tätningslister runt fönster, i stället för att byta fönster till nya med lågt U-värde spar man tillräckligt mycket pengar för att t.ex. tilläggsisolera fasaden eller vinden, och på så vis utöka den totala energivinsten rejält. Vårt system med montage av isolerglas på gamla 2-glasfönster kostar endast en bråkdel jämfört med fönsterbyte, och erfarenheten är att både fastighetsägare och de boende blivit glatt överraskade över hur snyggt det blir i slutändan, och hur bra boendeklimat de ger. Dessutom blir det en betydlig mindre störning hos de boende vid montaget.
Hur mäts ljudvärde för fönster?
Ett fönsters ljudisolering mäts vanligtvis i Rw, där Rw-värdet representerar ett viktat medelvärde över ett brett frekvensband. Denna mätning är av avgörande betydelse för att bedöma fönstrets förmåga att minska ljudöverföring från omgivningen till inomhusmiljön.
Rw-värdet är konstruerat för att ge en övergripande indikation på hur effektivt ett fönster isolerar mot ljud. Mätningen inkluderar olika frekvensområden för att reflektera det faktum att ljud kan variera i tonhöjd. Ju högre Rw-värdet är, desto bättre är fönstrets förmåga att minimera ljudinträngning.
Det är viktigt att förstå att ljudisolering inte endast är relevant för att förhindra buller från trafik eller andra yttre källor. Även ljud från olika frekvenser, som tal eller musik, kan påverka vår inomhuskomfort. Därför ger Rw-värdet en övergripande bedömning av fönstrets ljudisoleringsegenskaper.
Rw – ett värde som anger produktens ljudreduktion och är ett sammansatt värde av höga och låga toner.
Rw+C – anger produktens ljudreduktion, används vid buller från landsvägstrafik, tågtrafik mm.
Rw+Ctr – ljudreduktionstal som används för lågfrekvent buller från exv stadstrafik med inslag av tung trafik.
Vikten av att dreva och foga rätt vid fönstermontage
Drevning av fönster är en avgörande del av huskonstruktionen och kan utföras på olika sätt, där valet delvis beror på husets väggkonstruktion och material. En central målsättning är att skapa en lufttät försegling närmast insidan av fönstret, samtidigt som man möjliggör avdunstning av eventuell fukt mot utsidan. Drevningen bör vara följsam och kunna röra sig i takt med träets naturliga svällning och krympning under olika årstider.
Vid fönstermontaget är det väsentligt att säkerställa diffusionstäthet, likt väggen i huset, för att förhindra fuktintrång genom lufttätningen. Det innebär att fukten inte bör kunna tränga igenom och orsaka skador eller problem med isoleringen.
På den utvändiga sidan används vanligtvis en öppen isolering, exempelvis glasull, för att möjliggöra avdunstning av eventuell fukt mot utsidan. Isoleringen tillåter således fukt att passera genom materialet och förhindrar ackumulering av fukt mellan fönstret och väggen.
Efter drevning av fönster appliceras en bottningslist runt fönstret från insidan, och den täcks sedan av en fog. Fogen bidrar till att säkerställa en stabil och effektiv tätning samt möjliggör nödvändig rörelsefrihet för fönstret när träet sväller eller krymper under olika väderförhållanden och årstider. En korrekt utförd drevning och installation är avgörande för att upprätthålla husets termiska prestanda och förhindra potentiella problem relaterade till fuktintrång och luftläckage. Ett vanligt fel i drevning är att hörnen blir kalla, p.g.a. att drevmaterialet inte fyller utrymmet ordentligt. Där blir det särskilt viktig att uppmärksamma att drevet viks dubbelt utanför varje hörn, som ett ”öra”.
Det är av yttersta vikt att isoleringen är kontinuerlig runt karmen för att undvika bildandet av köldbryggor. Dessa bryggor kan uppstå särskilt vid de mekaniska fästdonen och där stödklossar är placerade. Genom att säkerställa en jämn och obruten isolering runt karmen kan man effektivt minimera risken för onödig värmeförlust och ökade energikostnader.
Dessutom spelar drevningen en betydande roll inte bara för att säkra isoleringen utan även för ljudreduktion. Genom en korrekt utförd drevning kan man skapa en mer behaglig och tystare inomhusmiljö.
Varför blir det imma på fönster?
Kondens på fönster kan förekomma på olika platser: på insidan, mellan glasen och utvändigt. Det finns flera faktorer som kan leda till kondensbildning, och här kommer vi att gå igenom de vanligaste orsakerna samt åtgärder för att minimera risken för kondens på dina fönster.
Imma eller kondens är ett naturligt fenomen som uppstår när fuktig luft kommer i kontakt med en kall yta, som fönsterglas. När luften kyls av avsätts fuktigheten som små vattendroppar på ytan, vilket kallas kondens. Under perioder med hög luftfuktighet och stora temperaturskillnader mellan natt och dag kan utvändig kondens och ibland till och med iskristaller bildas på välisolerade fönster (lågt U-värde). Detta beror på att fönstret isolerar så effektivt att minimal värme når det yttre glaset. Kondensen försvinner när glaset värms upp under morgontimmarna.
Risken för utvändig kondens ökar om fönstret är utsatt i byggnaden, till exempel utan skyddande vegetation, avsaknad av takutsprång eller om fönstret är placerat långt ut i fasaden. Trots detta är utvändig kondens inte skadligt utan snarare ett tecken på att fönstret är välisolerat och energisnålt.
Invändig kondens är dock något att vara uppmärksam på, eftersom insidan av ett fönster inte är konstruerad för att hantera fukt på samma sätt. Imma på insidan uppstår oftast när inomhusluften inte kan cirkulera ordentligt intill fönstret. För att åtgärda detta bör man öka värmen och ventilationen i huset. Djupa fönsternischer, fönsterbänkar och täta gardinarrangemang kan hindra värmen från att nå fönstret och värma glasytan. Det är också viktigt att montera fönsterbrädor med en springa mellan fönstret och fönsterbrädan för att underlätta luftcirkulationen.
Om imman inte beror på låg värme eller otillräcklig ventilation kan det vara en följd av fönstrets placering i fasaden. Fönster som sitter långt ut i fasaden kyls mer av uteluften, vilket gör det svårare för inneluften att värma upp glaset. Risken för kondens minskar om fönstret monteras med glasets insida längre in mot rummet.
Kondens mellan glasen kan också uppstå, och i de flesta fall beror detta på läckage i isolerglaspaketet, orsakat av ålder eller skada. Om det är ett nytt fönster kan det vara ett fabrikationsfel och därmed omfattas av garantin. Det är då lämpligt att kontakta fönstertillverkaren.
Vikten av ventilation på fönster. (olika sorters ventiler/lösningar)
Vid byte till nya fönster minskar luftdraget avsevärt, vilket resulterar i ett mer energieffektivt hus. Denna förändring leder också till en ökad täthet i huset, och därmed blir det avgörande att ventilationssystemet fungerar optimalt.
En effektiv ventilation spelar en nyckelroll i att förebygga olika problem, såsom mögel- och rötskador orsakade av fukt. Dessutom bidrar en väl fungerande ventilation till att skapa en bättre och hälsosammare inomhusmiljö genom att säkerställa kontinuerlig tillförsel av frisk luft.
Historiskt sett har fönsterventiler placerats i nederkant av fönstren för att underlätta luftcirkulationen. I dagens moderna fönster är det emellertid vanligt att placera ventilationen i överkant av fönstret. Detta främjar luftcirkulationen på glasets insida samtidigt som det hindrar den varma luften som stiger från elementet att strömma ut i fönstrets nederkant. Denna förändring i placeringen av ventilationen är en strategi för att optimera luftflödet och förhindra onödiga energiförluster. Genom att hantera luftströmmen på detta sätt kan man skapa en mer behaglig och energieffektiv inomhusmiljö.
Innehåll
Text av:
Toni Vanhatalo
Toni Vanhatalo, erfaren företagsledare inom arbetschef- och platsledningsroller, specialiserad inom betong-, fasad- och energiutredning. Expert på åtgärds- och underhållsplaner med fokus på miljö- och kvalitetssäkring inom olika projekt."
Dela artikeln:
Berätta hur vi kan hjälpa dig!
Kontakta oss direkt på telefon eller fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort.
